Tänkte jag skulle ha skor på mig på julafton. Alla brukar ju tassa runt i strumpor. Något jag tycker är sympatiskt, oavsett vad kommentatorerna på Ribbings sida säger. Så jag tog ett par jag inte använt innan, judinneskorna:
|
Bror i backgrunden |
Varför de kallas det? Jo, jag var i New York med Y och vi promenerade runt i Williamsburg. Det ska vara nya hetaste stället i äpplet. Vi såg inget av det trots att vi letade igenom alla buskar vi kunde hitta. Vi såg dock ultraortodoxa judar. Jag hade läst
en jättebra bok om dem och imponerade/oroade/irriterade min vän Y genom en mycket, mycket lång föreläsning om deras sätt att leva och deras fromhet som i princip inbegrep all information i boken (326 sidor). Jag var mycket mer respektfull/intimidated än Y som ville handla i den lokala affären. Y ser lite ut
såhär och var för dagen klädd i en härlig sommarklänning, jag hade insiderinfo och var modest klädd... Vi gick in och Y hittade en glass. Y skulle betala. Y räcker först fram mynt. Ultramannen tar dem inte, blir nervös, flaxar med händerna. Y: Ehm? Ultramannen knackar på disken. Jag: Du måste lägga dem på disken. Y: Va? Jag: Han kan inte ta dem från din hand. Y: ?? Jag: Lägg dem på disken. Ultramannen svettas. Y lägger mynten på disken. Y plockar sedan fram sedlar och räcker dem till ultramannen som börjar flaxa igen. Jag: Lägg dem på disken. Y: Va? Jag: På disken! Y lägger sedlarna på disken. Vi går ut. Y tycker det var kul. Jag svettas.
Senare shoppade vi skor och jag hittade ett par snygga svarta. Y: Nämen titta! judinneskor. Jag: Ehm?
Och de kanske är ganska lika de skor som ultrakvinnorna hade. Fromma.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar