lørdag 3. mars 2012

Det här är ett inlägg om risgrynsgröt

På risgrynspaketet står det:

"Risengrynsgröt til jul er en gammel tradisjon i Norge. Tradisjon er det også for svärt mange å spise risengrynsgröt hver lördag."

Där ser man, kulturarv på ett risgryn. Ärtsoppa på torsdag, fisk på fredag och risgrynsgröt på lördag. Det var inrutat vad man åt förr i tiden. Om man åt överhuvudtaget.
Källa till kunskap om det norska kulturarvet.
 Det ser lovande ut:

 Man kan strössla på "Cappuchino-dryss" med bland annat kanel, kakao och kardemumma. Gotti!

Man kan lyxa till det med urgod Ris à la Malta om man vill. Brukade jag få hos moster I på julen, så lite nostalgimat kan man säga.
Sen kan man skämmas över att man förstört den gemensamma (ödelagt den felles) kastrullen.

Ödelagd!
Det är svårt att inte bränna vid risgrynsgröt. Kommer ihåg att mamma står i givakt och rör konstant i sin gröt, men orka det...

3 kommentarer:

  1. Risgrynsgröt är gott både till jul och vid andra tidpunkter på året. Men oj vad den där kastrullen ser ut. Likande hände mig förra julen efter detta köpte jag en kastrull med teflon och det gick mycket bättre. Rekomenderas.
    Hoppas det går bort fast med lite envist gnidande med svinto bör det ju ordna sig.
    Kram!

    SvarSlett
  2. Hur gick det med kastrullen?
    Vi äter ocskå alltid ris al a malta till jul. mmm med jordgubbsås och mandel..
    kram

    SvarSlett
  3. Det gick faktiskt inte så bra med kastrullen... Jag gned med svinto tills det enda som nöttes ner var mina fingrar. Det finns fortfarande svarta märken i botten trots att den är helt slät, man känner inte märkena alls, det är som om den blivit målad. Märkligt. Och pinsamt.

    SvarSlett